Jag är ett as

Ok, så jag har en sämre period just nu. Det är för mycket samtidigt. De senaste två veckorna har det varit det ena efter det andra som gått snett och det tär. Beskedet att A försvinner utomlands borde inte ha varit sådan big deal egentligen. Det var bara droppen. Istället för att må dåligt känner jag mig helt likgiltig inför allt. Har flera dejter planerade men jag vet inte om jag borde göra verklighet av dem. Känns inte rättvist mot dem.

Jag bryr mig inte.

De loggar in på MSN men jag loggar ut för jag pallar inte att låtsas vara sådär trevlig och jävla charmerande. Då ringer de istället eller skickar SMS. Jag svarar inte. Det berör mig inte. De tycker säkert att jag är ett jävla svin. Det får de göra. Någon har blivit förbannad och skickat ett argt sms om hur jävla dum i huvudet jag är. Jag svarar: - Jag vet. Finns inget mer att säga egentligen. Hon har rätt.

Fattar ju att jag förstör för mig själv. Det är uppenbart. Bränner broar till höger och vänster. På jobbet märks det ingenting. Jag är väl omtyckt. Glad kille. Den där roliga. Häng med på lunch! Jag hänger med. Skämtar. Alla skrattar.